Nu i dessa påsktider så kommer jag ihåg en annan komisk situation som uppstod under stress; Jag hade försovit mig och sonen gick på en avdelning på dagis som hette Villerkulla...

I vanliga fall ringde jag och sa: Hej kan du koppla mig till Villerkulla...

Jag ringer, nyvaken och superstressad för att tala om att vi är sen. En person vid ett namn jag aldrig tidigare hört svarar och jag blir så ställd, så jag utbrister:

Hej det är jag som är mamma till nnn, kan du vara snäll och sjutsa mig till Blåkulla!!!

Hallå, vad är det som händer i hjärnan när det blir så´na felkopplingar?!?


När jag sen på eftermiddagen kom för att hämta min son, frågade jag vem det var som bar det namnet-det var hon som just då stog alldeles bredvid, deras städerska...

Så då fann ja mig snabbt och utbrast:

-Ja, men då fattar jag ju varför jag sa så, det var ju kvasten jag var ute efter!!!

Och alla skrattade och jag kunde bara lugnt konstatera att ibland behövs det några "yrproppar" för att förgylla den annars så supergrå vardagen...

Stressigt värre!

I går åkte jag med Ozzy-valpen till veterinären, orsak: roten till ena hörntanden hade krupit ut genom tandköttet så tand och rot såg ut som en bumerang med tandkötts-gördel! Idag skulle han lämnas 9.40 för operation. Klev upp 05.30, och på väg till jobbet läser jag "hunden ska badas innan operation"-HJÄLP! Packar ner schampo, handduk och fön, ut till bilen, ner på macken för att kolla att jag minns koden på kreditkortet ifall det blir superdyrt. Kortet har utgått! HJÄLP igen, hem superstressad, river runt bland kuvert o brev och hittar kortet, PHU...iväg på jobbet, 10 min sen, med planen att duscha Ozzy på frukosten 08.30. Vi får in extrajobb som måste göras före frukost, (vilket ALDRIG hänt förut)och Ozzy ska hämtas nybadad av min sambo 9.00! HJÄLP igen!!! Tokjobbar, kommer loss 10 min före, snabbduschar tassar och huvud, paniktorkar o fönar och passar på att kolla tanden, ROTEN ÄR BORTA!! Måste åka in och kolla ändå, bär ut den 18-kilos lilla varelsen till husse som står dubbelvikt utanför bilen med magknip och kan inte åka!!! Bär in honom igen allt för att undvika ler-geggan, diskuterar med arbetskompisarna och åker iväg själv. Kommer in till en jättegullig veterinär som inte förstår språket så bra, förrän jag ivrigt gestikulerande, samtidigt som jag greppar papper o penna och ritar hur det såg ut förut-helt sjukt-vill ju inte att han ska opereras för hur det såg ut igår. Slutet gott allting gott, vi åker tillbaks till jobbet, krediten är oanvänd, jobbar vidare tills det är dags att sluta tidigare för att åka till bilbesiktningen! Där bryr jag mig inte längre, sitter och fullständigt kopplar av innan jag lugnt mottar beskedet att det blir ombesiktning. Känns som att det spelar ingen roll, för den blir ju inte idag i alla fall, eller hur?

Påskpyssel

Här är en mycket enkel idé

till en tovad kyckling.

Den är tovad på en benstomme av ståltråd.

Den fick inte vara gul,

så det fick bli en rebellisk blå kyckling,

utan vingar men med äggformen bevarad...

Glädjetårar

I kväll läste jag det mest fantastiska mail jag någonsin fått!!! En av mina absolut närmaste vänner som har haft den mest fasansfulla sjukdomen cancer i sin kropp har av sina läkare idag fått veta att alla prover visar att de har lyckats befria henne från den!!! Ögonen flyger över texten i mailet, gråten, den tacksamma glädjegråten drabbar en med en oerhörd kraft, jag säger bara:

Tack, tack till någonting någonstans!

Ödmjukt stillar jag mig i en djup känsla av en otroligt stor lättnad, lycka och tacksamhet.

I morgon ska jag återígen vara glad åt att det är en ny dag, lycklig och tacksam att man bara får finnas till, känna våren i luften, längta efter sommaren och inse att trots alla nyheter om finanskriser och arbetslöshet så är det viktigaste i alla fall att få leva och så länge man har tillgång till mat och vård så kan ingen ta den insikten ifrån en....

Alltid, förut i mitt liv fanns där en hund-tills det blev dags för riktiga barn, på riktigt. Nu när de finns, de man älskar över allt annat, så fattades det ändå något, ja just det en hund och nu har cirkeln blivit rund.............prydd av tre små diamanter till söner...här är han våran Ozzy!